Stadgar |
||
NORMALSTADGAR
FÖR FÖRENINGAR ANSLUTNA TILL FÖRENINGEN STOR-STOCKHOLMS
KOLONITRÄDGÅRDAR (FSSK) Stadgar för Riksby Koloniträdgårdsförening.antagna på ordinarie årsmöte år 2001 |
KOMMENTARER
TILL STADGARNA FÖR FÖRENINGARNA I arrendekontraktet mellan koloniträdgårdsföreningen och Stockholms Stad anges att föreningen skall följa av Staden godkända stadgar. Normalstadgarna har utarbetats av Föreningen Stor-Stockholms Koloniträdgårdar (FSSK) i samarbete med Staden. En förening som antar dessa normalstadgar har därmed uppfyllt arrendekontraktets krav på godkännande. Om föreningen gör ändringar i eller kompletterar normalstadgarna måste den nya skrivningen godkännas av Staden. I ingressen till stadgarna införes föreningens namn och tidpunkt för det årsmöte då stadgarna antogs. |
|
|
|
|
§
l. Föreningens namn och uppgift |
§1. I paragrafen anges att föreningen är en ideell allmännyttig förening. Koloniträdgårdsföreningarnas verksamhet är inte av den art att det är motiverat med en ekonomisk förening. Även ideella allmännyttiga föreningar kan ha viss ekonomisk verksamhet utan att föreningens ideella syfte kan ifrågasättas. Vid förhandlingar och överläggningar med Stockholms Stad företräder FSSK både de anslutna föreningarna och dess medlemmar. FSSK är en region inom Svenska Förbundet för Koloniträdgårdar och Fritidsbyar( Förbundet). Förening som erhåller medlemskap i FSSK har enligt såväl FSSK:s som Förbundets stadgar skyldighet att vara ansluten till Förbundet. Ansökan om inträde kan ställas direkt till Förbundet eller till FSSK som vidarebefordrar ansökan. Observera att föreningen inte kan utträda ur enbart FSSK eller Förbundet. Vid utträde gäller föreningarnas stadgar paragraf 13 i sin helhet samt förbundets stadgar § 6-7. |
|
|
|
|
§
2. Medlemmar Om det föreligger
anledning till uteslutning enligt punkt b eller c ovan skall styrelsen
varna medlemmen skriftligen. Om medlemmen inte har påbörjat
rättelsen senast 14 dagar efter det att han fått del av varningen
skall styrelsen vad det gäller förseelse enligt punkt b besluta
om uteslutning och vid tillämpning av punkt c överlämna
frågan till årsmötet för beslut.
|
§ 2. Observera de krav som ställs för medlemskap i föreningen. De grundar sig på de krav som redovisas i medlemsavtalet. Förtydligande på grund av att stugan är lösöre och kan ägas av annan än medlemmen. I det formulär för ansökan om medlemskap, som FSSK tillhandahåller, finns villkoren angivna. Genom att underteckna ansökan bekräftar medlemmen att hon/han uppfyller villkoren. Skulle det visa sig att detta inte stämmer har medlemskapet beviljats under felaktiga förutsättningar och föreningen kan utesluta medlemmen. I moment 2,4 anges hur man skall göra då en medlem avlider och efterlämnar arvingar. Arrende- eller nyttjanderätten till medlemmens lott kan övergå till arvinge men under förutsättning att denne fyller villkoren för medlemskap i föreningen. Om en lott brukas av en familj eller ett sammanboende par kan problem uppstå vid en skilsmässa eller separation. En av parterna kan tilldelas lotten vid boskillnaden och får då rätt att fortsätta bruka den om han eller hon uppfyller villkoren för att vara medlem. Nytt medlemsavtal skall upprättas. Moment 2.6 anger en medlems skyldigheter. Observera att momentet anger en skyldighet för varje medlem att delta i gemensamma arbetsuppgifter. Varje medlem har ett medansvar för att arbetet inom föreningen sker efter bestämmelser i stadgarna och de beslut som fattats i enlighet med stadgarna. Sådana gemensamma arbetsuppgifter kan vara städning och ogräsrensning, vakt och tillsyn inom det arrenderade området och reparation av gemensamt ägda redskap m. m. |
|
|
|
|
§
3. Avgifter |
§ 3. I moment 3.1 anges vilka avgifter som årsmötet fastställer. I en del föreningar beslutar man om en enhetlig avgift som även innefattar arrendeavgiften. Detta strider inte mot stadgarna. Då medlemsavgiften fastställes bör man observera att den skall täcka dels de kostnader som föreningen beräknas få under det kommande verksamhetsåret, dels också avgifterna till FSSK och Förbundet. Om det visar sig vara nödvändigt kan ett föreningsmöte besluta om extra uttaxering. En förutsättning är att mötet har utlysts enligt stadgarna. Det kan således vara antingen ett årsmöte eller ett extra möte. |
|
|
|
|
§
4. Föreningsmöte
|
§
4. Paragrafen reglerar hur föreningsmöte går till. I moment 4.1 regleras rätten att delta i möte och att rösta. En medlem kan utöva rösträtten för sig själv och för ytterligare en annan medlem, alltså högst två röster. Avsikten med skrivningen är att förhindra att ett möte genomföres med några få medlemmar som deltagare, där var och en röstar för ett flertal andra medlemmar. Sådant kan leda till "kuppartat" handlande vid ett möte och det vill stadgeskrivningen förhindra. Moment 4.2 och 4.5 har viss koppling till varandra. Vid ett årsmöte skall sådana frågor behandlas som är väsentliga för föreningen. Därför måste medlemmarna dels få veta i god tid vilka frågor som skall behandlas, dels få möjlighet att påverka behandlingen genom att inkomma med motioner. De tidpunkter som anges i stadgarna ger en tid av åtminstone två veckor mellan kallelse, insändande av motioner och utsändande av styrelsens yttrande och förslag. De angivna tiderna är minimitider. En styrelse kan givetvis utlysa ett årsmöte i mycket god tid och ange större tidsmarginaler. Observera att årsmötet endast kan besluta i sådana frågor som har angivits i kallelsen till mötet. Dagordningen för mötet kan kompletteras, då fordras en majoritet på 3/4. Meningen är att bara sådana frågor skall kunna tas upp som är mycket viktiga för föreningen och som har kommit upp i sista stund före mötet. Moment 4.6 är en följd av att föreningen enligt arrendekontraktet är skyldig att följa ordningsregler som har godkänts av Staden. FSSK har utarbetat allmänna ordningsföreskrifter som en hjälp till föreningarna och dessa allmänna föreskrifter har Staden godkänt. En förening som tillämpar dessa har därmed uppfyllt kravet i arrendekontraktet. Önskar föreningen göra kompletteringar skall dessa godkännas av Staden. |
|
|
|
|
§
5. Omröstning
|
||
|
|
|
§
6. Styrelse
|
§ 6. Till ledamot i föreningens styrelse kan varje medlem väljas. Men också den som ingår i medlems hushåll är valbar, t.ex. medlemmens sammanboende, hustru eller make. Vad det gäller nära anhörig avses barn. Valbarheten ska alltid ställas till årsmötets förfogande. En förutsättning är att hon/han är med och arbetar på lotten och på så sätt är insatt i föreningens verksamhet. Dessutom måste villkoren för medlemskap uppfyllas, d.v.s. myndig ålder och bosatt i Stor-Stockholm. Observera att bara en person per hushåll kan ingå i föreningens styrelse under viss period. Både sammanboende, man och hustru får således inte sitta i styrelsen samtidigt. Däremot kan den ena ha styrelseuppdrag och den andra ha annat förenings uppdrag utanför styrelsen. Moment 6.2 reglerar styrelsens sammansättning. Av praktiska skäl bör man välja udda antal ledamöter i styrelsen- 3, 5, 7 o.s.v. Årsmötet skall välja föreningens ordförande respektive kassör. Enligt moment 6.3 är mandattiden två år. Valet sker dock så att halva antalet ledamöter utses vid varje årsmöte, eller 2 respektive 3 ledamöter om styrelsen består av 5 ledamöter (3 respektive 4 vid 7 ledamöter o.s.v.) Ordförande och kassör skall utses vid olika årsmöten för att det alltid skall finnas någon i styrelsen som har god erfarenhet av styrelsens tidigare arbete. Moment 6.4 Suppleanter väljs för ett år i taget. Antalet är inte begränsat utan årsmötet väljer erforderligt antal. Enligt moment 6.5 skall styrelsen hålla konstituerande sammanträde inom 14 dagar efter årsmötet. Vid sammanträdet fördelas arbetsuppgifterna inom styrelsen, med undantag av ordförande och kassör som har utsetts av årsmötet. Styrelsen skall också utse firmatecknare. Vanligen blir ordföranden och kassören firmatecknare, d. v. s. de företräder styrelsen då brev från föreningen skall undertecknas o.s.v. När det gäller ekonomiska frågor, t.ex. uttag från postgiro eller bankkonto i föreningens namn, kan man uppdra åt kassören att sköta det upp till ett visst belopp. För större summor brukar kassören och ordföranden tillsammans underteckna uttagshandlingama. När föreningen byter kassör eller ändrar formerna för uttag av pengar skall posten eller banken ha en bevittnad fullmakt eller ett protokollsutdrag som visar vem som har rätt att teckna föreningens firma. För de olika arbetsuppgifter eller uppdrag som skall fördelas på styrelsens ledamöter kan följande ge anvisningar: Ordförande: svarar för kallelser och föredragningslistor till sammanträdena, leder styrelsens möten, företräder föreningen utåt gentemot andra föreningar m. fl. Vanligen fungerar ordföranden som korresponderande ledamot. Sekreteraren: sänder ut kallelser, skriver protokoll över styrelsens möten enligt moment 6.6, ser till att revisorerna får erforderliga handlingar, hjälper till att upprätta skrivelser och förvaltningsberättelser. Sköter arkivfrågor m.m. Kassören: sköter föreningens ekonomi, kräver in och tar emot avgifter från medlemmarna, svarar för medlemsregistret, sammanställer ekonomiska rapporter o.s.v. Värderingsansvarig: ser till att medlemmarna följer byggnadsanvisningar eller motsvarande som utfärdats av Staden. Styrelsen avgör själv hur arbetsuppgifterna skall fördelas och vilka uppdrag som skall utses. En del arbetsuppgifter, t.ex. studieledare, kan läggas på någon medlem utanför styrelsen. Moment 6.7 ger styrelsen vissa skyldigheter. FSSK vill rekommendera att varje förening tecknar den försäkring som Svenska Förbundet har kommit överens med Folksam om. Den försäkringen täcker föreningens försäkringsbehov. En "kölista" eller förteckning över intresserade som vill bli medlemmar och bruka en av föreningens lotter bör upprättas. Någon inom styrelsen brukar få i uppdrag att svara för den listan. Moment 6.8. Vanligen brukar även suppleanterna kallas att delta i styrelsens sammanträde. De får då fortlöpande följa arbetet inom föreningen och kan rycka in då någon i styrelsen har förhinder. |
|
|
|
|
§
7. Räkenskaper och revision |
§
7. Föreningens räkenskapsår är inte angivet i normalstadgama.
Oftast föredrar man att låta räkenskapsåret sammanfalla
med kalenderåret, d.v.s. l januari- 31 december. Föreningen kan
givetvis välja annan tid t.ex. l juli-30juni, om det anses bättre. I stadgarna skall anges den tidpunkt då revisorernas berättelse skall vara klar. Likaså skall stadgarna ange när styrelsens berättelse skall vara sammanställd. De båda tiderna skall väljas för att revisorerna skall få god tid att göra revisionen. Revisorernas uppdrag innebär inte att de vid ett tillfälle skall göra sitt arbete. De bör följa arbetet inom föreningen fortlöpande och läsa styrelsens protokoll, studera den ekonomiska förvaltningen vid olika tillfällen o.s.v. för att de skall kunna slå larm om styrelsens förvaltning ser ut att gå snett i något avseende. Revisorernas arbete skall inte ses som ett misstroende mot styrelsen, lika litet som en garantiförsäkring är ett misstroende mot en kassör. I båda fallen gäller det att ge trygghet både gentemot föreningen och styrelsen respektive kassören. En fortlöpande revision kan vara en mycket god hjälp för en styrelse, framför allt om styrelsens ledamöter inte är så föreningsvana. |
|
|
|
|
§
8. Föreningens medel
|
||
|
||
§
9. Valberedning |
§
9. Valberedningen utses av årsmötet för att förbereda
valen vid nästkommande årsmöte. I mycket god tid inför
årsmötet skall valberedningen ta reda på vilka i styrelsen
som undanber sig omval och tala med olika medlemmar för att få
förslag till nya ledamöter och andra uppdrag. Valberedningens
förslag till årsmötet skall redovisa vilka uppdrag som är
aktuella vid valet och vilka medlemmar som föreslås till respektive
uppdrag. Den som föreslås till ett uppdrag skall vara tillfrågad
och vara beredd att åta sig uppdraget. För varje uppdrag skall
mandatperioden anges. Valberedningens förslag bör om möjligt sändas ut till medlemmarna tillsammans med övriga handlingar inför årsmötet. |
|
|
|
|
§
10. Föreningens upplösning
|
||
|
|
|
§
11. Stadgeändring |
§ 11. Om årsmötet skall ändra stadgarna för föreningen måste 2/3 av de medlemmar, som deltar i årsmötet, rösta för ändringen. Om man inte uppnår den majoriteten faller förslaget till ändring. Då arrendeavtalet kräver Stadens godkännande av stadgarna måste årsmötets beslut fattas på sådant sätt att det gäller under förutsättning att Staden godkänner ändringen. I beslutet skall anges från vilken tid ändringen skall gälla. | |
|
|
|
§
12. Tolkning av stadgarna
|
§
12. Här anges hur man skall förfara om någon skulle ha en
annan uppfattning om hur stadgarna skall tolkas, än styrelsen. Det
kan t.ex. gälla förutsättningarna för medlemskap eller
uteslutning. Skriftlig anmälan skall ske till FSSK från styrelsen
och medlemmen om att tolkningshjälp önskas. FSSKs styrelse bedömer
om frågan skall gå vidare till förbundsstyrelsen för
avgörande. Förbundsstyrelsen bedömer om frågan skall gå vidare till förbundsrådet. Därefter återstår att utse en skiljenämnd på tre ledamöter Det skiljenämnden kommer fram till gäller och skall accepteras också av den part som beslutet går emot. |
|
|
|
|
§
13. Utträde ur FSSK och Förbundet 13.1. Föreningen skall skriftligen anmäla sitt utträde ur FSSK och Förbundet till FSSK och förbundsstyrelsen, sedan beslut därom fattats med 2/3 majoritet på två av föreningen stadgeenligt kallade föreningsmöten, varav det ena skall vara årsmötet. 13.2. Till föreningsmötet där utträdesfrågan avses behandlas ska medlemmarna erhålla personlig kallelse där det av kallelsen framgår att utträdesfrågan ska tas upp. Kallelse ska även sändas till FSSK och Förbundet minst tre veckor före respektive möte. Representanter för kallad styrelse har yttrande- och förslagsrätt på dessa möten. 13.3. Utträde beviljas om medlemsföreningen uppfyllt i § 13.1 angivna villkor. Uppsägningstiden är 12 månader och utträdet sker vid det årsskifte som följer närmast efter det uppsägningstiden löpt ut. 13.4. Förening som utträtt ur FSSK och förbundet har inte rätt till någon del av FSSKs eller förbundets tillgångar. |
§ 13. Paragrafen reglerar utträde ur FSSK och Förbundet, beslut fattades av förbundskongressen 27-28 augusti 1999 och reglerar förbundets representanters rättigheter att delta på föreningarnas årsmöten. Reglerna ger också möjlighet att budgetera verksamheterna för FSSK och Förbundet. | |
|
|
|